Inlägget jag aldrig ville skriva.

Nu är det 1½ månad sedan jag tog ett av de värsta besluten som en hundägare kan tvingas ta. Min älskade Wahidah hade för ont av sin gamla muskelskada och allt vad det gjort med kroppen. De lösningar som fanns var inte rimliga att genomföra och det enda som återstod var att låta henne slippa ha ont.

Kvar hemma är alltså jag och Aysu, min älskade lilla guldsaluki. Det går dock inte en dag utan att jag saknar min Wahidah, min finaste, snällaste, roligaste och vackraste fröken W. Inga ord kan beskriva varken hur mycket jag älskar denna lilla saluki eller hur mycket jag saknar henne, men det var rätt beslut att låta henne somna in och allt gick väldigt lugnt och fint till. Vi mötte min vän Camilla utanför veterinären, gick in och la oss sedan ihoptrasslade på golvet. Wahidah la sig som en boll vid min mage, vi hade Camillas jacka som täcke och låtsades båda två att allt var precis som när vi låg hemma i sängen på samma sätt.

Aysu förstod hon med. Hon var lugn och klok hela tiden. Wahidah somnade in liggandes tätt mot min mage med sitt vackra huvud på min arm. Jag pussade på henne, berättade för henne hur tacksam jag var för allt hon lärt mig och allt hon gjort för mig. Mer fanns inte att göra.

I och med det här är det också slutbloggat här. Jag orkar inte fortsätta i den här bloggen, fylld av alla texter om Wahidah och Zala. Istället har jag nu skapat en ny blogg, en blogg för Aysu och alla hennes äventyr. Jag hoppas att ni vill fortsätta följa oss där.
http://guldsaluki.wordpress.com/ är adressen som gäller.

Ta hand om era hundar, och för guds skull, misstänker ni att något är tokigt med era hundars kroppar, lita på magkänslan och ta hunden till en riktigt bra fysioterapeut. Det kan ge er många år extra. Tyvärr fick jag reda på det för sent. Det är därför jag nu bara har en saluki igen.

Älskade Wahidah. Jag kommer aldrig sluta sakna den snällaste och mest pålitliga saluki jag någonsin mött.

Rallylydnad (film!)

Aysu var duktig vid senaste träningspasset. Här kan ni se exakt hur duktig:

Vi tog en liten promenad.

Idag åkte vi till Wahidahs favoritängar, ängarna i den nästan övergiva skogen, ängarna som hon förknippar med bus så starkt att hon nästan stampar där bak i bilen när vi närmar oss skogen.DSC_1479

(Och ja, min dator fungerar igen, för tillfället åtminstone.)

Bild från datorstrejk.

Min dator strejkar. Istället lånar jag en iPad och tro mig, det är svårt att blogga från den!

Idag träffade vi i alla fall Johanna och Curre. Aysu blir alltid glad åt att se Curre och la sig såhär fint på honom när vi satt i morsans soffa.

Och vem stödjer du? (ett inlägg om prioriteringar)

De som är medlemmar på Facebook har under dagen kanske lagt märke till ett jäkla ståhej efter att Djurrättsalliansen gick ut med en text om att vissa färskfodertillverkare även hade minkfarmar. Samtidigt som de berättade om sin ”stora nyhet” så uppmanade de även till bojkott av företagen de nämnde.

En fin tanke kan man tro, men då måste man fråga sig vad alternativen är också samt hur mycket man ska välja att tro på Djurrättsalliansen. De har själva varit tvungna att i efterhand ta bort minst ett företag från sin lista då det visat sig att de haft fel och pekat ut helt oskyldiga företag, något som får åtminstone mig att bli skeptisk. En organisation som Djurrättsalliansen bör utan tvekan vara duktigare på att granska sin ”fakta” ordentligt innan de kommer med sådana här påståenden.

Men nog om det. Det var alternativen vi skulle titta på.
Vissa började prata om att börja ge Vom og hundemat (som inte ska vara inblandade i något med minkfarmar). Då är frågan, mår kycklingar bättre än minkar? Kyckling är nämligen vad Vom og hundemat använder allra mest som ingrediens i sina foder. Nu är det ett norskt företag, men jag är rätt övertygad om att svenska och norska djurhanteringen inte skiljer sig jättemycket från varandra. Mer info om svensk kycklinguppfödning går att hitta här: http://www.svenskfagel.se/?p=1035&m=640
Sedan kan vi ju visa bilderna som de har på sin hemsida också. Är det bättre att kycklingarna går på extremt trånga och ibland även ohygieniska och utan tvekan stressande ytor för att sedan sopas(!) upp av en maskin och kastas in i burarna som tar kycklingarna till slakt?

Det är inte bara Vom og hundemat som innehåller kyckling. Faktum är att det tvärt om är extremt vanligt.

Torrfodrens innehåll tänker jag inte kolla på vart och ett för sig, däremot kan vi ju kolla på vad de ofta innehåller rent generellt. Visste ni att Sverige är ett av de länder där det ges allra minst antibiotika till djuren? Gissa varför. Jo, i många länder får man ge det i förebyggande syfte och i vissa länder leder den bristfälliga djurhållningen till att man faktiskt måste ge antibiotika till djuren för att de inte ska bli sjuka av att stå i sin egna avföring eller på annat sätt leva otrevliga liv.

Mer då? Ja i många länder utanför EU får du fortfarande ge speciella hormonella tillskott till djuren för att de ska växa snabbare, men det fuskas friskt med det inom EU också. I oktober 2013 kunde man läsa om det här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=493&artikel=5676222

Lägg därefter till alla de stora mängder spannmål som många foder innehåller. Vid odlingen sprayas spannmålen med enorma mängder gifter och inte är det bättre med de spannmålsfria torrfoder som finns eftersom även grönsaker och annat är minst lika drabbade av det. Det är gifter som både kommer in i hundarnas kroppar och ut i naturen där det påverkar allt på hela jordklotet. Självfallet är det bättre om innehållet är ekologiskt, men hittills har jag inte sett någonting sådant i foderväg. Om inte allt försvinner vid tillagningen som gör allt till torrfoderkulor. Självfallet inte! Det finns dock gränsvärden för hur mycket gifter maten får innehålla, gränsvärden som i mina ögon är läskigt förlåtande eftersom de delvis anpassas efter hur mycket gifter som finns i omlopp i mat, inte efter vad som egentligen är hälsosamt på sikt att få i sig. Dessutom har det hänt mer än en gång att torrfoder måste återkallas pga salmonella i fodret, så inte ens sådant försvinner vid torrfodertillverkningen.

Det kan alltså vara klokt att inte direkt skrika ”KAOS OCH KATASTROF!” så fort någon nämner något negativt när det gäller foder. Läs på. Fundera. Fundera på innehållet. Fundera på vad som är rimligt. Testa er fram för att se vad hunden mår bäst av och försök gärna välja så mycket ekologiskt som möjligt till er själva (framförallt när det gäller mejerivaror, så att ni slipper stödja skövling av regnskog).

Här har ni också några av anledningen till att jag valt att barfa och i allra högsta grad försöker ge mina hundar slaktrester som annars skulle ha slängts. Dessutom äter de uteslutande svenskt kött och jag undviker att ge dem kyckling. Det är mitt sätt att försöka bidra till så sund djurhållning som möjligt, inte bara för mig och mina hundar utan även för världen i stort. (och ja, jag är vegetarian själv, sen 7-8 år tillbaka).

Om det verkligen spelar någon roll vad din enda hund äter? Ja hur många kg foder äter den inte under sin livstid. Tänk om allt det var foder från bra ställen istället. Klart det spelar roll för alla!

Rallyträning med Aysu.

Att ”fot” betyder ”vara vid vänstra sidan” börjar hon förstå.
Att ”gå runt” betyder just att man ska gå runt matte, det börjar hon också förstå.

Kort sagt är Aysu världens sötaste lilla saluki ikväll!

Kvällsmat till en saluki.

Även idag fick Aysu kvällsmat. Det såg ut såhär:
I skålen finns Renkött, nötkött, mjälte från kalv och en hel del fett både från kalv och ren.
Till frukost fick hon lite grönsaker, lite nötblod, lite köttfärs, fiskolja och benmjöl. Wahidah har fått samma saker idag, men i lite mindre mängd. Hon är nämligen tjock nu och Aysu börjar nästan bli för smal.

%d bloggare gillar detta: